Improgatans höstkurser 2025

Så, hur spelar man improvisationsteater?

Den enkla versionen;
impro är teater utan manus. Utifrån några få förutsättningar, till exempel en förbestämd miljö eller ett karaktärsförslag från publiken/medspelarna, skapar improvisatörerna en scen tillsammans utan att veta vad som ska hända. Varje replik leder scenen framåt (eller någon annanstans...) och ensemblen behöver förhålla sig till nuet i varje sekund. Som bäddat för överraskningar, absurditeter och missförstånd! Impro är nervkittlande, oförutsägbart och hysteriskt roligt. Det är i misstagen det mänskliga ligger, och det mänskliga är ofta som bekant både löjligt och hjärtligt samtidigt. Kanske är det därför vi inte får nog av denna fantastiska konstform?

Den mer komplexa versionen;
Ursprungligen utvecklad som ett verktyg för att få skådespelare att undersöka och utmana hinder, mönster och känslor på scen är impro en träningsform för den som vill och behöver skaka loss invanda strategier. Därför används numera denna mycket kreativa form av problemlösning ofta inom företagsutveckling och ledarskap, av de som är tillräckligt modiga att testa. Via en mängd övningar tränar improvisatören på samarbete, lyssning, timing och bejakning av egna och andras idéer. På så sätt lär vi oss att inte censurera eller blockera oss själva eller andra, att gräva där vi står och använda det första som dyker upp - för att sedan förfina och putsa så det glimmar. Att säga ja istället för näääe, att säga "toppenidé, det gör vi!" istället för "det där kommer aldrig att gå" gör hela skillnaden. På scenen, på jobbet, i relationen, i livet.

Så häng med? Vad har du att förlora förutom din prestationsångest? Kom!!